calic

jag känner mig som en evig plåga. idag var nog den hundrade gången jag bad min mamma att stanna till vid en second hand affär som ligger på vägen hem från stan. Men hur plågsam jag än är så fann jag det jag länge letat efter, en väska som håller formen även om väskan är helt tom (som på bilden) och ett par slitna kängor. Jag skulle inte påstå att jag hoppar av glädje men lite glad är jag allt över mina fynd.

agöken.